Spermiens väg

Kate Hore RNutr(Animal). R.Anim.Technol

Under sin livstid kommer en frisk hingst att producera otaliga miljarder spermier, men de som betyder något är de framgångsrika som lyckas befrukta ett stos ägg. När en hingst betäcker ett sto, skickas miljarder spermier per ejakulat. Eftersom det bara behövs en av dessa för en lyckad dräktighet, kommer väl en av de miljarderna garanterat att klara det? Tyvärr är det inte alltid så. Genom att följa spermiernas väg kan vi enklare se hur vi kan maximera hingstens reproduktionsförmåga.

Hingstens utveckling

Produktionen av hingstsperma börjar i de två testiklarna, vars huvudsakliga roll är att producera spermier tillsammans med det primära manliga könshormonet, testosteron. Vid födseln väger testiklarna, beroende på ras, ungefär mellan fem och tio gram. De flesta hingstar föds med båda testiklar nere i pungen, men det är helt naturligt för dem att sjunka ner lite senare hos en del. Viss testikeltillväxt sker under hingstens första år, men den snabba utvecklingen börjar på riktigt från 18 månader och framåt. Det är vid denna tidpunkt som de börjar producera spermier och hingsten blir fertil. Hos vissa hingstar når testiklarna inte full mognad förrän vid 12 eller 13 års ålder. Den vuxna hingsten producerar miljarder spermier varje dag, vilket beräknas till cirka 70 000 varje sekund! När de inte aktivt betäcker ston, utsöndras eventuellt överskott av lagrad sperma via urinen.

Spermatogenes

Även om tusentals spermier produceras varje sekund tar det lite tid för dem att växa och mogna, cirka 54-57 dagar hos de flesta hingstar. Processen för spermieutveckling kallas Spermatogenes och är uppdelad i tre faser.

I den första fasen, mitos, börjar könscellerna sin omvandling och efterföljande uppdelning i olika "spermatogonia", där de ökar i antal. Under den andra fasen, meios, sker en celldelningsprocess som minskar antalet kromosomer med hälften. Det bildas då "spermatider". Kromosomerna bär den genetiska informationen från föräldern, och denna delning förklarar varför bara vissa av deras egenskaper kan föras vidare. I den sista fasen, känd som spermiogenes, mognar spermatiderna till så kallade "spermatozoer". Varje fas tar cirka 18-19 dagar. När de är färdiga förs spermatozoerna till bitestikeln, ett långt vridet rör på baksidan av varje testikel, för slutlig mognad och lagring. Härifrån är de mogna spermierna redo att lämna testiklarna. Vid utlösning läggs olika körtelextrakt till ejakulatet längs vägen för att producera den slutliga vitaktiga vätskan som kallas sperma.

Ett typiskt hingstejakulat innehåller mellan tre och tjugo miljarder spermier, så med många målmedvetna simmare på väg till ägget kan det tyckas att en framgångsrik betäckning borde vara garanterad. Tyvärr är det inte fallet. Hingstar uppvisar lägre fertilitetsnivåer jämfört med andra boskapsarter, ofta för att de väljs ut utifrån tävlingsresultat snarare än reproduktiv förmåga. En tillfredsställande dräktighetsgrad för naturlig beläggning kan vara endast 75 %, och med den ökade användningen av reproduktionsteknologi, såsom artificiell insemination (AI), som kräver högkvalitativ sperma, är det viktigt att regelbundet bedöma spermakvaliteten under avelssäsongen.

Analys av sperma

Även om det nu finns ett ökande antal parametrar för spermabedömning, är Motilitet och Morfologi de två som används mest.

Motilitet mäter procentandelen av den totala sperman som är rörlig, eftersom förmågan att röra sig självklart är avgörande för spermiens framgång. Men enbart motilitet ger oss inte ett tillförlitligt resultat, utan kombineras med "Progressive Sperm Motility" (PSM), som visar hur stor andel av spermierna som rör sig i en snabb linjär riktning, dvs mot ägget! PSM runt 50-60% anses vara bra.

Mikroskopisk undersökning kommer också att avslöja spermans morfologi, det vill säga hur stor andel av spermierna som är i god form utan uppenbara strukturförändringar eller skador. Även om det finns undantag, så är det kanske inte överraskande att ju högre procentandel morfologiska defekter desto lägre fertilitet hos hingsten. Morfologi-problem kan delas upp i tre områden. En primär defekt är en som uppstår under spermatogenesen, dvs ett problem som har sitt ursprung i testiklarna. En sekundär defekt är skada som inträffat under färden av sperma till stoet, dvs längs kanalerna. Slutligen har vi en tredje defekt som kan ske in vitro vid uppsamling eller under spermahantering, dvs efter utlösning. Runt 50% morfologiskt normal sperma anses vara typiskt hos hingstar.

Forskning har visat att så små förbättringar som 2-3% i både motilitet och morfologi kan göra enorma skillnader för hingstens fertilitet. Framförallt vid avancerade reproduktionstekniker som frysning av sperma och könsbestämning av sperma. Därför bör man ge hingsten alla förutsättningar som finns för att förbättra PSM och morfologi, även om hingsten redan har bra sperma, eftersom små förbättringar kan ge enorma fördelar.

Fertility for Stallions

NAF Fertility for Stallions tillför en innovativ sammansättning av riktad näring till stöd för optimal fertilitet och beteende hos hingstar. Utvecklad av veterinär- och nutritionistteamet vid NAF, och i samarbete med några av världens ledande experter inom hingstfertilitet. Fertility for Stallions kombinerar viktiga näringsämnen, inklusive naturligt vitamin E, organiskt selen, pre- och probiotika, adaptogena örter, karnitin , arginin och vitamin A för att optimera rörlighet och morfologi hos alla hingstar.

För att ge spermatogenesen den tid den behöver är det rekommenderat att börja ge Fertility for Stallions minst 6-8 veckor innan avelsverksamhetens start och sedan som fortsatt dagligt stöd under hela säsongen. Fertility for Stallions hjälper varje spermie på sin väg till ägget och stödjer din hingsts avelspotential, oavsett om det gäller naturlig betäckning eller A.I.