Kissing Spine, kliniskt känt som överridande tornutskott, är ett relativt vanligt tillstånd som förekommer hos ca 39 % av hästpopulationen. Ryggraden är uppbyggd av kotor som är jämnt fördelade med ett litet mellanrum mellan varje segment. Hos en del hästar är detta mellanrum mindre eller till och med obefintligt. Då börjar tornutskotten att överlappa och skava på varandra, vilket i milda fall endast ger besvär när hästen utför specifika rörelser eller övningar. Tillståndet kan dock vara så allvarligt att utskotten växer samman.
När utrymmet mellan tornutskotten börjar minska, reduceras spänningen på ligamenten mellan ryggkotorna. Detta ger en instabilitet i ryggraden, vilket till slut kan leda till förlust av ligament som en följd av reaktioner i skelettet. Vid sammanväxning av utskotten rapporteras sällan smärta, även om det har noterats att nivån av smärta inte går att översätta direkt från graden av synbar förändring vid röntgen av ryggraden.
En väl anpassad sadel är avgörande för alla hästar, men de som har kissing spine är mer benägna att visa symptom om sadeln inte passar. Det enklaste steget i hanteringen av en häst med kissing spine är att alltid använda en sadel som är utprovad tillsammans med en utbildad sadelprovare då rätt sadel hjälper till att fördela ryttarens vikt och förebygga felaktigt tryck. Detta hjälper även till att förebygga kedjereaktionen där en skada eller smärta i ett område kan leda till problem i ett annat, så som en trång sadel och kissing spine kan leda till hälta.
Strålbenshälta är en annan osteopatisk sjukdom, i detta fall i det lilla strålbenet i hoven och dess omgivande vävnader. Detta leder ofta till hälta, vanligen bilateralt.
