Efterhand som vi kommer in i varmare och torrare sommardagar ökar också förekomsten av sköra hovar och hästägares funderingar kring detta.
Hovväggen består av proteinet keratin, som är ett viskoelastiskt material. Detta innebär att det dels har egenskaperna hos ett elastiskt fast ämne, vilket förändras under kraft, men återgå till sin ursprungliga form när trycket försvinner och dels egenskaperna hos en viskös vätska, okänsligt för flöde, men med förmåga att röra sig om det utsätts för kraft. Viskoelasticiteten resulterar i en hälsosam hov som är både fast och fjädrande, med en viss flexibilitet. Dessa egenskaper är avgörande för hovväggens roll som skydd av hovkapseln och för acceleration, inbromsning samt absorption av stötiga krafter. Hovens flexibla elasticitet betyder emellertid att den påverkas av ett flera olika faktorer där obalans i någon av dessa kan leda till dålig hovhälsa. Viktiga faktorer innefattar näring, konformation, verkning och miljö. I denna artikel kommer vi titta närmare på den omgivande miljöns påverkan på hovväggen.
Att upprätthålla korrekt hydreringsnivå i hov och sula är avgörande, eftersom en torr hov är benägen att krympa och spricka, vilket ofta leder till tappskor, hälta och att hoven flisar sig. Fuktnivån i hornväggen är generellt något högre i höjd med kronranden, ca 30 %, jämfört med 25-27 % i botten av hoven. Forskning visar att nedre delen av hoven blir märkbart torrare och mer benägen att spricka om den tillåts växa för mycket, därav vikten av regelbunden verkning av både skodda och barfota hästar.
Den omgivande miljön kan ha stor effekt på hovhälsan och förhållandena kan skilja sig mycket för den moderna hästen och ponnyn, från att stå i en våt och lerig hage hela dagen till att vara uppstallad på torrt strö och arbeta i sandpaddock. Sulan och strålen är särskilt känsliga för förändringar i omgivningens fuktnivåer. Man bör därför vara extra noggrann med att upprätthålla en hälsosam hydreringsnivå i dessa områden av hoven.
